Vad är egentligen riktig mat?

Gemensamt för de flesta dieter, vare sig det är LCHF, GI, Paleo osv, är strävan att introducera mer  naturliga råvaror i kosten. Utan att behöva göra någon djupdykning i någon av ovan nämnda dieter så går det att utläsa att så kallad snabbmat, t.ex hamburgare, färdigrätter mm. inte är direkt accepterat.

Vare sig man tror på att äta mindre kolhydrater och mer fett, äta varierat eller äta procentuellt mer kolhydrater så bör målet alltid vara att äta riktig mat. Det finns ingen diet som passar alla, det kan man se också genom att titta på de studier gjorda på olika folkslag runt om i världen, bland annat av Weston A Price. Vissa folkslag åt en kost bestående av en större andel fett och protein än kolhydrater eller det som vi idag kallar LCHF. Andra folkslag åt en kost som var tvärtemot, det vill säga kolhydrater var den största delen av matintaget. De folkslagen som åt en större andel kolhydrater hade minst lika god hälsa som de som åt en större andel fett. Den gemensamma nämnaren är naturliga råvaror. 

Det går alltså att leva hälsosamt och må bra vare sig man äter enligt LCHF eller en diet med högre kolhydratintag.

Läs mer

Att träna utomhus...

Nu är sommaren här och det är ett utmärkt tillfälle att flytta sig från gymlokalen och ut i det gröna. Jag personligen försöker träna utomhus så mycket det går men det är inte alltid helt enkelt att börja träna utomhus om man är van vid gymmets bekvämligeheter så som bänkar, maskiner och fria vikter.

Allt som behövs för ett bra träningspass utomhus är din egen kropp och en vattenflaska, det behövs ingen utrustning, det ända som krävs är vilja, lite kreativitet och att inte vara rädd för att prova något nytt. Träna utomhus är ett optimalt tillfälle att träna på de saker man inte brukar göra på gymmet. Exempel på det kan vara kroppsvikts-, stabilitet- och intervallträning.

Läs mer

Leptin

Jag har redan i tidigare inlägg nämnt ordet Leptin och det är säkert många av er som redan vet vad det är. Men för er som inte vet så är leptin ett hormon som skapas i fettcellerna och talar med hjärnan, vilken i sin tur styr ämnesomsättningen, aptit med mera. För att komma till mitt inlägg om leptin kan du klicka här.

Jag stötte nyligen på ett bra klipp som förklarar leptin på ett väldigt enkelt och informativt sätt. Titta och lär :)



På återseende

/Johan

Läs mer

Skillnad på mjölk och mjölk.

Mjölk, livets dryck....eller det är kanske vatten? Aja, strunt samma. Idag har jag tänkt prata om detta kanske lite kontroversiella ämnet mjölk. Det finns en massa variationer av mjölk, lättmjölk, standardmjölk, homogeniserad, pastöriserad osv. men det finns även en annan variation som inte många känner till, nämligen A1- och A2-mjölk. Mjölk består av vatten, vitaminer, mineraler, fett men också protein. Proteinet är det vi kommer titta närmare på idag.

Proteinet i mjölk består utav en del vassle- (whey) och en del kaseinprotein. Kaseinprotein kan i sin tur delas in i, Alpha, Beta, Kappa. Beta-kasein kan sedan i sin tur delas in i 15 olika varianter. De varianter som vi kommer titta på idag är A1-Beta-Kasein och A2-Beta-Kasein. Båda dessa formerna av Beta-Kasein är uppbyggda på nästan exakt samma sätt förutom på en liten punkt. Men innan vi tittar närmare på det måste vi veta hur protein är uppbyggt.

Protein består av peptider som i sin tur består av en mängd aminosyror. Peptider är en mängd aminosyror som är sammanbundna med varandra. När vi äter protein arbetar våra matspjälkningsenzym för att bryta loss aminosyrorna från varandra och föra de vidare ner i tarmen och in i blodet. Dock klarar matspjälkningsenzymen inte av att bryta loss alla aminosyrorna vilka då kommer att skickas ur kroppen den sedvanliga vägen. 

Läs mer

Visste du att? - Aspartam

Aspartam, detta mycket kända sötningsmedel är ett av världens mest studerade och dokumenterade sötningsmedel. Det har länge funnits frågor kring riskerna med Aspartam och hur det påverkar våra kroppar. Men vad består aspartam av egentligen? Aspartam är sammansatt av tre delar. Två av dessa delar är aminosyror (fenylalanin och asparaginsyra) och den sista delen är  en alkohol, metylester. När aspartam kommer in i kroppen bryts metylester loss till sin fria form och bildar metanol vilket är ett mycket giftigt ämne, även den höga koncentrationen av fenylalanin (ca 50%) och asparaginsyra (ca 40%) är farligt. Fenylalanin förekommer i sin naturliga from i ca 4% i kött och fisk. Mängden av just nämnda aminosyror kan ställa till problem. Men det finns mycket mer bakom aspartam än så. Förutom att aspartam är kopplat till flera olika former av cancer och anfall är det också mycket intressant hur aspartam godkänndes och introducerades på den fria marknaden trots att forskare [vars egentliga uppgift är att skydda oss] visste om riskerna men valde att manipulera data och bortse från bieffekterna. Titta på filmen nedan för att få mer information om aspartam. Det går även att läsa mer här och här

Läs mer

Visste du att?

Kortisol är ett hormon i kroppen som utsöndras av binjurarna [skapas av kolesterol] och har en mängd olika funktioner i kroppen som innefattar bland annat; reglering av blodtryck, insulinfrisättning, inflamatorisk respons med mera, men är nog mest kännt som kroppens stresshormon. Nivån av kortisol skiljer sig under dagen, kortisolnivån är normalt som högst på morgonen och sjunker allt jämnt och når sin lägsta nivå på kvällen. Kortisol utsöndras i blodet under stressfulla situationer som ett svar på kroppens kamp- eller flyktrespons.
Mindre nivåökningar av kortisol har en del fördelar som till exempel:

• en snabb energiboost för överlevnad
• lägre känslighet för smärta
• ökad immunitet men bidrar också till att upprätthålla homeostas i kroppen.

Kortisol är mycket viktigt för kroppens respons på stress, det är också viktigt att kroppens motverkande funktioner fungerar som gör att kroppen kan återgå till de normala efter en stressande händelse. I de miljöer vi lever i idag är kronisk stress ett problem, där kortisolnivåerna förbli höga och det inte ges en möjlighet för kroppen att återhämta sig. Detta kan leda till problem. Höga och långvariga nivåer av kortisol i blodet har bevisade negativa effekter så som:

• nedsatt kognitiv förmåga
• undertryckt sköldskörtelfunktion
• blodsocker obalans
• högt blodtryck
• bukfetma

Kortisolutsöndringen varierar mellan individer. Olika människor kan utsöndra olika mängd kortisol i samma stressfulla situation. Studier visar att människor som har högre nivåer av kortisol tenderar att äta mer mat och speciellt mat med högt kolhydratvärde. För att hantera kortisolnivåerna gäller detta att lära sig stresshantering (t.ex. Emotional Freedom Technique) och försöka hålla en livsstil som är låg i stress. Det är viktigt att varva ner...

Läs mer

Vitamin D

Vitamin D är en fettlöslig vitamin som produceras inne i kroppen när ultravioletta strålar träffar huden och sätter igång vitamin D syntesen som skapar vitamin D3. Naturligt D-vitamin är lågt förekommande i maten vi äter och det är därför viktigt att vi får tillräckligt med solljus för att täcka vårt dagliga intag.

Vitamin D3 skapas i huden genom att ultavioletta strålar från solen reagerar med 7-dehydrocholesterol som är en föregångare till kolesterol. När vitaminet är skapats följer det med blodet till levern där det omvandlas till calcidiol som sedan transporteras vidare till njurarna där det bildar calcitriol, den aktiva formen av D-vitamin.

Vad är då calcitriol bra för? calcitriol gör så att kroppen kan ta upp [förbättrar upptaget av] kalcium från maten vi äter. Kalcium är mycket viktigt för vårt skelett och våra tänder, det används både för att bygga och reparera vårt skelett. Brist på kalcium kan leda till bland annat benskörhet men även ökad risk för högt blodtryck mm.

Vitamin D kan också hjälpa ditt imunförsvar. Förutom att d-vitamin kan bilda calcitriol i njurarna kan det även bilda calcitriol när det reagerar med [monocyt-]makrofager, det vill säga när d-vitamin reagerar med dina vita blodkroppar. Det calcitriol som bildas kommer då hjälpa till att skydda kroppen från ovälkommna inkräktare.

Källor till d-vitamin [för utom solen] är bland annat fet fisk, så som lax och makrill men även ägg. Det rekommenderade intaget av D-vitamin inom EU är 5.0μg/dag. 100 gram lax ger ca 9 μg. Det betyder att det krävs ca 55 g lax för att komma upp i det minsta dagliga intaget [(5.0μg/9μg) x 100g ≈ 55 g] och ca 10 ägg [(5.0μg/0.5μg) = 10 st]. Den övre gränsen för d-vitaminintag per dag är ca 4000 IU, dvs. 100μg för att det ska anses som säkert. Dock är Vitamin-D-förgiftning otroligt sällsynt och kräver väldigt stora mängder. Det finns bevis som visar att intag upp mot 250μg (10 000 IU) inte är skadligt dock som med allting annat bör man inte överdriva.

För er som vill veta mer finns det en bra föreläsning som ni kan se här.

Läs mer

Gluten och Kettlebells

Från The Underground Wellness Show får vi lära oss om gluten, glutenkänslighet och träning med kettlebells. Visste du bland annat att sju av tio är känsliga mot gluten.

Se och lär... :)

http://healthypowertv.com/shows/underground-wellness


Edit: Filmen i inlägget ser inte ut att fungera men följ  länken ovan för att komma till videon.

/Johan

Läs mer

Good Calories, Bad Calories

Hej allesamman!

Jag har nyligen köpt en bok, jag läser sällan böcker eftersom jag har problem att finna ro till att bara sitta ner och läsa. Men nu har jag hittat en bok som handlar om något som verkligen intresserar mig. Boken heter Good calories Bad calories, skriven av Gary Taubes. Trots att denna boken kom ut för några år sedan är den fortfarande högst relevant. Jag har bara kommit cirka 20 sidor in i boken och har redan fått lära mig att redan i mitten av 1800-talet hade man löst gåtan till varför vi blir feta av bland annat herr William Banting. Den vetskapen blev även då ifrågasatt men vann helt enkelt eftersom det fungerade och för att bevisen var entydiga. Men vad hände sen? Samhället gjorde en helomvändning och forskare hittade helt plötsligt nya metoder som skulle vara de rätta (med lite hjälp av intresseorganisationer). Det är samma metoder och riklinjer vi lever efter idag. Problemet är att de inte fungerar i avseendet gällande helhetshälsa utan endast på enstaka punkter. Till exempel genom att propagera för minskat fettintag gick det att sänka kolesterolvärdet hos den amerikanska befolkningen men det gjorde inte i sin tur att folk blev smalare eller friskare. Utan vad har hänt? Om du inte vet svaret så se dig omkring. Befolkningen blir fetare och sjukare, och det går längre ner i åldrarna vilket är tragiskt. Samma sak händer här i Sverige så det är något som inte stämmer med de riktlinjer som finns idag gällande vår kost.

Detta blir ett väldigt kort inlägg. Jag ville bara dela med mig av vad jag just läst.

På återseende!

/Johan

Läs mer

Visste du att?

Leptin är det hormon i kroppen som skapas av dina fettceller och säger till när du inte behöver äta mer. Leptin är det ämne som håller reda på hur mycket energi kroppen har sparat i sina fettlager. Om leptinnivån i blodet är lågt säger din hjärna åt dig att äta mer och har du en hög leptinnivå så är det tvärt om, dvs du känner dig mätt och belåten. Man kan säga att leptin är kroppens bränslemätare. Uifrån vad bränslemätaren visar reglerar kroppen ämnesomsättningen baserat på mängden energi som finns i kroppens förråd.


Precis som med insulin går det att bli leptinresistent, detta är ett problem som kan leda till fetma. Det som händer är att signalerna som kommer från fettcellerna aldrig når fram eller försvagas på vägen till hjärnan som ska säga åt dig när du fått i dig tillräckligt med mat. Vid leptinresistens har kroppens bränslemätare gått sönder och kommer att visa ett lågt värde vilket gör att kroppen saktar ner ämnesomsättningen på grund av att den tror att det är en svältperiod på gång. Det gör att mängden energi som kroppen skapar minskar och kroppens inre processer blir lidande eftersom de kräver en viss mängd energi för att fungera optimalt.
Leptinresitans är en komponent i den ökande spridningen av fetma.

Läs mer