Nu ska vi gå in på hur sukros (HFCS) behandlas av kroppen och det skiljer sig en del från glukos så om du inte redan läst igenom del 1 rekommenderar jag dig att göra det först innan du fortsätter läsa här.
Så där, då börjar vi...
Vi har återigen 120 kcal, denna gången är det 120 kcal av sukros, det vill säga att det är 60 kcal glukos och 60 kcal fruktos. Som vi redan vet från del 1 så försvinner cirka 80 procent av glukosen till kroppens olika processer, t.ex ge hjärnan energi. Det gör att endast 12 kalorier är kvar som i sin tur går till levern och tas om hand där, som är beskrivit i del 1.
Vad gäller fruktos så går hela, 100%, av kalorierna till levern. Redan där skiljer sig fruktos markant från glukos. Inte en enda kalori av fruktos tas upp av kroppen innan det går in i levern. Om vi då lägger ihop antalet kalorier så har vi 12 kcal från glukos och 60 av fruktos. Detta ger oss då 72 kcal som ska tas om hand av levern. Detta gör då att det totalt är 3 gånger så många kalorier som går till levern från HFCS än från rent glukos eftersom med 120 kcal glukos så gick 24 kcal till levern.
Vi tittar vidare på vad som händer när fruktos kommer in i levern.
När totalt 72 kcal (60 från fruktos, och 12 från glukos) kommer in i levern kommer det ske en mycket större mängd fosforylering än med enbart glukos. Fosforylering är när det skapas fruktos-6-fosfat. Denna processen är invecklad, en molekyl som heter A3P kommer omvandlas till A2P, den har alltså lämnat ifrån sig en fosfatatom. För att inte gör det allt för invecklat så hoppar jag över detaljerna i denna processen och kommer till det viktiga istället.
När fofsorylerigen pågår så skapas det en restprodukt vid namn urinsyra. För mycket urinsyra i blodet är inte bra. det kan framkalla bland annat sjukdommen gikt (för mer info se länk nedan). Urinsyran som produceras i fosforyleringsprocessen gör så att de celler som täcker blodkärlens insida, endotelceller, minskar sin produktion av kväveoxid. Kväveoxiden är det som gör att dina blodkärl utvidgas så att blodet kan forsa fram, vilket också gör att kroppen kan hålla ditt blodtryck under kontroll. Så om kväveoxidproduktionen minskar så kommer blodtrycket att öka.
För att gå vidare. Från det fruktos-6-fosfat som skapats under fosforyleringen bildas det xylulos-5-fosfat vilket gör att de fettlagrande enzymerna (omnämnda i del 1) kommer öka.
Tillsammans med xylulos-5-fosfat bildas också pyrovat och det sker samma process som med glukosen i del 1. Det skapas acetyl-CoA som i sin tur bildar ATP (energi) men precis som innan så får vi över en restprodukt, citrat. Det som skiljer sig från glukos är mängden av citrat som skapats. På grund av att mycket mer socker, hela 72kcal jämnfört med 24kcal, tas upp av levern så kommer allt det citratet att tas om hand av de fettlagrade enzymerna, som vilket i sin tur kommer skapa en mycket större mängd VLDL och slutligen lagra mer fett än vad glukosen gjorde.
Som ni kan läsa så tas glukos och fruktos om hand på helt olika sätt av kroppen. Så för att sammanfatta så kommer fruktos att producera mer fettlagring och ökning av det farliga kolesterolet än vad glukos gör. Vidare så kommer även fruktos att öka mängden fria fettsyror vilket ökar risken för insulinresistens, det vill säga ökar risken för diabetes. Risken för fetma, diabetes, högt blodtryck och hjärt/kärlsjukdommar ökar vid högt intag av HFCS.
Så för att avsluta den här lilla miniserien om socker så är slutsatsen att glukos är helt enkelt mycket bättre än än sukros. Vi kan i och med detta dra slutsatsen att en kalori inte enbart är en kalori, därför fungerar det inte att enbart ränka på antalet kalorier in ska vara mindre än antalet kalorier ut för viktminskning. Ta gärna en extra titt på innehållsförteckningen nästa gång du handlar, och om du ser t.ex. druvsocker eller fruktos-glukossirap så fundera lite på vad du just har läst. Du kommer märka att precis nämnda tillsatser finns i fler produkter än du tror.
Hoppas att du har tycket att det varit intressant läsning och att du har kunnat få någonting ut av det. Jag har försökt vara så tydlig som möjligt men om det finns några frågor så lämna gärna en kommentar så återkommer jag.
Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Oxidativ_fosforylering
http://sv.wikipedia.org/wiki/Endotel
http://www.alternativmedicin.se/sok/Gikt.html (Information om gikt)
För fler källor se del 1.
Inlägg
0 kommentarer :
Skicka en kommentar